Alla mina tankar, eller snarare Bodil Jönssons tankar, från i torsdags om tid och hur man kan omdisponera sin tid för att göra rätt sak vid rätt tillfälle grusades när jag närmade mig min arbetsplats och när jag steg av bussen o knallade in på kontoret var samtliga såna tankar utplånad. För denna gång… Vår sekreterare förvarnade mig om att jag varit borta och då … hm… precis som om jag inte vet att jag varit hemma och varit sjuk… är ju faktiskt inte pigg än ju… hosthost… att jag hade varit eftersökt. Något som jag kanske redan visste… kanske var de så att jag ibland hörde jobbmobilen ringa… men valde att inte höra. Väl inne på mitt rum… nästa jobbiga grej… Fy vad rörigt de var på skrivbordet och för och inte tala om inkorgen fy va mail. Massor med ”för kännedom” just precis den typen av post som jag ska jobba mot att man slentrianmässigt skickar kors o tvärs. Men en sak imponerade också. Har två skrivbord, ett rörigt och ett något mindre rörigt… där fanns godiset kvar som jag köpte i tisdags. Hittade baddare i storpack… mörk choklad, skum och kexbotten. Enligt mina kollegor har denna ljuvliga doft varit mycket provocerande och jag skulle vara tacksam för att baddarna överhuvudtaget fanns kvar. Tack för det… inte för att jag behöver dem utan för att ni låter mig bli fet ensam… haha… Nu ska jag vara på resande fot i morron… kanske är dom borta till på onsdag… hoppas jag.

Nu ikväll fick jag även se mitt ”söndagsprojekt”. Jag friserade dotterns vovve. De blev inte så där himla bra. Men övning ge färdighet och vovven ska inte känna sig trygg ännu. Ska putsa till mina missar så snart jag hinner. Tack o kram M för att jag fortfarande få låna voffsingen.