Tänk att vissa dagar bara är så där grymt bra. Eller snarare blir bra. Har varit på ”utflykt” med dottern och har grejat lite hemma. Inget märkvärdigt men i alla fall tagit reda på tvätten sen förra helgen och plockat lite och lagt fler saker i ”skänkabort” högen. Högen växer och det känns så himla bra. Återkommer ofta till samma fråga… Hur många saker måste man göra sig av med för att gå vidare? Som sagt, frågan dyker upp i mängder med olika situationer och lägen. Hörde föresten på tv eller om jag kanske läste det… svenskar lär vara extrema i sitt samlande och det finns tydligen få andra länder där förråd har samma betydelse som för oss. Vi är tydligen en nation av samlare… på gott och ont. Undrar om vi är ”bäst” på loppisar också? Oavsett… tack för en mycket bra och trivsam dag med trevligt sällskap och god mat…

Jag har påbörjat julklappshandlandet 1 månad, 15 dagar och 11 timmar innan julafton. Det är så himla skoj… gillar verkligen att leta presenter åt andra… Hoppsan… nu blev visst näsan lika lång som Pinocchios… Eller jag tycker om att ge bort julklappar förutsatt att jag hittat något jag tycker är värt att ge bort. Tyvärr är de så att hittar jag inget jag tycker är bra nog… då riskerar man bli utan julklapp. Då får man kanske vänta tills jag hittar den där perfekta julklappen och de kanske inte blir förens nästa jul. Om man inte tillhör den yngre generationen… då skärper jag till mig och letar en gång till.

Man jag kanske inte ska gå händelserna i förväg. Det är ju först Fars-dag i morron och det lilla bestyret är inte riktigt löst än heller. Men pappa ska i alla fall uppmärksammas på nått gott sätt…

- Å vem tror du har lärt mig att vara ironisk?? Berättade just för dottern att jag lagt ner de där med att tapetsera om i köket. Det är mindre än två år sen de vart gjort. Men de tog så lång tid mellan det jag köpte tapeterna tills de äntligen kom upp väggen att jag tröttnat och ångrat mig många gånger om. Men när jag sedan plötsligt fick hjälp att få upp dem då glömde jag lixom bort att jag egentligen ångrat mig. De var inte riktigt läge just då… blev ju så glad att de äntligen blev tapeter på väggarna. De är alltså inte de att det är fult eller omodernt utan riktigt fint, de är bara de att jag ångrat mig… Men som sagt, dottern var mycket ironisk idag… gjorde rent av narr av mig och mitt velande när de gäller tapeter och möblering. När jag berättade att jag bestämt mig för att köpa en stor tavla att sätta på väggen i stället… då skrattade hon… Hon ska inte få följa med och köpa bil… ;)

Tror jag har ett av världens mest otacksamma jobb just nu. Eller inte bara idag – alla dagar. Varje dag går ut på att göra så få människor som möjligt missnöjd eftersom jag omöjligtvis kan göra alla nöjd. Skulle jag nu mot all förmodan lyckas med det omöjliga, att göra alla nöjd. Då skulle jag vara överflödig. Och gör jag sen fel, viket ju händer ibland, då hamnar det i tidningen… surt. Räcker inte med surt… de är dubbelsurt. Hm… jobbigt att berätta att jag gör fel ibland… haha… Och jag skulle dessutom troligen få sparken också på grund av att jag gjort mig överflödig samt för att jag överskridit alla tänkbara budgetar om jag gjort många nöjd. Blev rörigt det här. Är väl bara för mig att acceptera att jag aldrig kan göra alla nöjd hur bra jag än utför mitt jobb. Vilket ju dessutom är meningen…

Men eftersom jag gillar problemlösning så är jag väl på rätt plats ändå. Sen har jag ju förmånen att få ha sovmorron och fara på lärorika konferenser emellanåt. Som idag då miljöfrågor skulle diskuterar och jag dessutom fick den tvivelaktiga förmånen att inför en fullsatt sal få mitt jobb ifrågasatt… men de kändes rätt så bra ändå. Chokladpudding läker all knäckt självkänsla… Tänker strunta i att träna också… så de så.

Attans va trött jag är idag. Nattens tv-tittande tog hårt på mig… eller jag fuskade lite och sussade fram till halv 3 ungefär. Men oavsett är glad över att jag var med och tog del av det otroliga kliv framåt i historien som det stora landet i väst gjorde i natt eller i går för deras del.  Men det väckte även en fråga; tvingas Sarah Palins gravida tonårsdotter ändå gifta sig? Eller slipper hon undan nu om hon istället vill välja att vara ensammamma…  kanske är hon redan gift? Kanske låter som en mycket banal och korkad fundering.. men inte i det stora sammanhanget... Hoppas Obamas seger ger många nya möjligheter för alla minoritetsgrupper och dem som ingen annars frågar...

Åhh… drabbades just av dåligt samvete. Eller snarare av dåligt beteende. Efter att ha kursat hela dan och åkt iskallt tåg hem var jag begripligt nog frusen men även hungrig. Lyckades inte stilla mig tills jag funderat ut vad jag skulle ha kunnat ha lagat för mat snabbt. Hittade gamla skånepepparkakor i skafferiet, sega men absolut dugliga att äta. Till dem smakade en burk jordgubbsyoghurt rätt skapligt men russinmackan var bäst. Och så lite te också. Sen kom nästa smäll… blev hårdhänt upplyst om att jag maskat från träning. Inte så att jag blev anklagad för att ha maskat. Den skulden bär jag själv… Ska ta tag i det igen… snart. Lovar... Ska i alla fall sova på saken. Ganska mätt blev jag också...

Utbildningsdag... ska bli skoj. Om bara två olika kollektiva färdmedel fungerar tillsammans så ska jag nog kunna vara på plats i tid också. Förutsatt att jag hinner gå till färdmedel nr 1; buss. Måste skaffa bil igen! Ha en bra och lärorik dag...

Alla mina tankar, eller snarare Bodil Jönssons tankar, från i torsdags om tid och hur man kan omdisponera sin tid för att göra rätt sak vid rätt tillfälle grusades när jag närmade mig min arbetsplats och när jag steg av bussen o knallade in på kontoret var samtliga såna tankar utplånad. För denna gång… Vår sekreterare förvarnade mig om att jag varit borta och då … hm… precis som om jag inte vet att jag varit hemma och varit sjuk… är ju faktiskt inte pigg än ju… hosthost… att jag hade varit eftersökt. Något som jag kanske redan visste… kanske var de så att jag ibland hörde jobbmobilen ringa… men valde att inte höra. Väl inne på mitt rum… nästa jobbiga grej… Fy vad rörigt de var på skrivbordet och för och inte tala om inkorgen fy va mail. Massor med ”för kännedom” just precis den typen av post som jag ska jobba mot att man slentrianmässigt skickar kors o tvärs. Men en sak imponerade också. Har två skrivbord, ett rörigt och ett något mindre rörigt… där fanns godiset kvar som jag köpte i tisdags. Hittade baddare i storpack… mörk choklad, skum och kexbotten. Enligt mina kollegor har denna ljuvliga doft varit mycket provocerande och jag skulle vara tacksam för att baddarna överhuvudtaget fanns kvar. Tack för det… inte för att jag behöver dem utan för att ni låter mig bli fet ensam… haha… Nu ska jag vara på resande fot i morron… kanske är dom borta till på onsdag… hoppas jag.

Nu ikväll fick jag även se mitt ”söndagsprojekt”. Jag friserade dotterns vovve. De blev inte så där himla bra. Men övning ge färdighet och vovven ska inte känna sig trygg ännu. Ska putsa till mina missar så snart jag hinner. Tack o kram M för att jag fortfarande få låna voffsingen.