Efter minst sju timmar på fjället klaffsandes i myrar har vi precis kommit in och missade därmed ett rejält spöregn med... 30 sekunder. Eller inte alla av oss... A är fortfarande ute någonstans i regnet... med nästan alla hjortron...

Vi knallade ut i morse försedda med matsäck och hinkar till att plocka hjortron i. Någonstans efter ”lunch” drabbades jag av en sömnattack och lät de övriga sköta plockandet. Jag vek ihop mig på en tuva med ryggsäcken som kudde. Vaknade någon timme senare fortfarande ensam... Konsulterade då kamrat M... det är känns ju lite ensamt när man är helt ensam på ett fjäll... ”Stanna kvar... lita inte på ditt lokalsinne... vilse i fjällen. Inte bra.”.... Skönt med gamla vänner som vet precis hur man ska hjälpa... haha....

Åhh... nu skiner solen så fint igen... va bra för A och våra hjortron....