Det är på antikmässor man rätt som det är kan få lära sig att man är en otaktisk samlare eller investerare. Min fina kökslampa, som dottern för övrigt tycker liknar ett flygande tefat, kostade mig 5 kronor för några år sen och jag skulle ha kunnat köpa.. många… den gången. Men det är ju inte så ofta man behöver mer än en lampa i taget i köket. Och plåtlampor är ju rätt svåra att slita ut om man säger så… men… 2200 kronor kostar dom nu i alla fall. Så lite surt känns det. Och nya kostar över fem tusen... Men man ska ju glädjas åt det man har… så de gör jag. Har ju i alla fall en fin lampa som jag inte betalt flera tusen för. Köpte inget annat heller på mässan. Mässan var lixom inte riktad riktigt till såna med liten plånbok. Men det var himla kul att titta på alla fina grejer, skåp som kostade 20-30 tusen och så… och fina tavlor och keramikprylar.

Och eftersom antikmässan var vid Sätra Brunn så måste man ju även ”dricka brunn”… så nu ska vi väl förhoppningsvis vara skyddade mot diverse åkommor och eftersom vattnets goda egenskaper kunde förstöras av samtal om religion, politik och pengar så är det väl bäst att låta bli det också och enbart ägna sig åt lättsamheter…