Sovmorgon och utvilad… näää. Halv fem såg jag mig besegrad och uppjagad ur goa sängen av en mycket ettrig mygga. Eller jag vet inte om det var en mygga. Såg den lixom aldrig. Dom är ju så små… och är inte så lätt att fokusera i mörkret. Men det man inte ser – det finns inte… så jag bestämd mig slutligen för att det troligen bara var mitt ständiga sällskap… öronsusningarna… som uppfunnit ett nytt ljud åt mig… bzzzzzzzz-ljudet.