Att erkänna att man inte är fulländad och kan allt, de svider. Och just nu försöker jag hitta ett sätt att hantera min talanglöshet när de gäller att baka kakor... utan att äta upp dem allihopa, som straff. Fattar inte att det ska vara så svårt. Dom smakar säkert inte illa, men de vore ju kul om man fick dem ända upp till munnen i ett stycke. Det går ju så bra att baka annat... bullar och sånt... men alltså inte kakor. Ska göra ett försök till, i morron, för nu surar jag och tänker vara långtjurig, ända tills i morron.