Spänningen är stor, det piper i hinken. Lite trixit att förklara, men det piper i alla fall och det är bra tecken. Har inte hört det själv utan bara fått det återberättat av säker källa. Så nu är det bra att vänta på själva födelsen eller snarare kläckelsen eller vad det nu heter...

I morron är det inte bara en spännande kläckdag utan även inledningen på sista balkongbyggarveckan. Väntar inte bara med spänning på min egen balkong, även om jag måste erkänna att jag har stått på den... utan tillåtelse... hehe... men väntar också på att se om de kommer att hålla byggtiden. Annars väntar vite... men bortsett från det så är jag ytterligare en dag närmare att få en balkong, som jag får nyttja, i morron eller tisdag... en ganska snart i alla fall

Hm, de blir inga krångliga knytskor idag inte. Räcker lixom inte riktigt ner till golvet utan grimaser längre. Men eftersom jag har självdiagnostiserat mig till att det är en släng av ischias så räknar jag med ett tillfrisknade inom de närmsta dagarna. Annars passar det inte in i semesterplanen, den osynliga ej nerskrivna och med andra ord obefintliga planen. Men ond rygg ingår ej, medan sol ingår... vilket innebär att planen felar på två punkter idag, än så länge...

Men nu e de dags att väcka lilla vovven och samla sig för en skogsutflykt... eller i alla fall gå ut på morronprommis...

Ingen glass och inget lördagsgodis, har styvnackat tackat nej till alla godsaker idag. Allt i enlighet med semesterplanen... inleda sparsamt med det mesta för att öka tempot rörande allt mot slutet. Är föresten rätt stillsam överhuvudtaget idag, har väldigt otippat och olikt mig, ont i ryggen. Ingår inte i planen så jag hoppas att det är mycket tillfälligt. I annat fall får jag väl ta det som ett tecken på att det är helt i sin ordning att vila sig i form på soffan och bara ägna sig åt att läsa igenom lite av den ständigt växande högen med böcker som ska läsas... snart.

Nu är det verkligen på riktigt, semestern inleds idag, och jag har redan tagit det vågade beslutet att byta ut vintertäcket, mot ett för årstiden mer lämpligt, sommartäcke. Nya läsglasögon införskaffades på hemresan och jag lämnade skrivbordet synligt. Vilket innebär att jag ägnade de tre sista timmarna på kontoret idag till att städa just skrivbordet. Hoppas bara jag hittar alla papper när jag behöver dem igen, nån gång. Sen busade jag till det och glömde chefens sista semesterorder också, men det känns inte så farligt... Är mer rädd om mina blommor än så...

Sen tycker jag att det är helt ok att snylta på grannars balkong, dom som har, när man inte har nån egen, än. Glass ätes ju bäst ute på balkong... tack K för lånet av en sittplats och glass ute i de fria.

Packade väskan full med noskapin, bisolvon, snytpapper, otrivin och panodil, typ sånt som får ett förkylningskravel att fungera några timmar i taget, för att fara till kontoret idag. Har ”tokjobbat” så nu är det kanske ändå bara en jobbdag kvar till semestern, hoppas jag, om dom nu bara släpper in mig på kontoret i morron igen efter mitt hostande där idag. Jag bedyrade min smittfrihet, så det nog bäst att jag hade rätt i det... I morron har jag annars en lurig grej att lösa, det är en tysk student som vill veta massor om kompletteringstrafik... och det är ju en sak att läsa tyska... men att skriva svar på tyska, de klarar jag tusan i mig inte... Alltså nått att fundera över... förutom balkongmöbler, snuva, köksbygge, semesterplaner, mat, olästa böcker osv... Hm... nu missade jag slutet på isländska Black angels på ettan oxå... tur de finns svtplay...

Är förkylningspiggare idag så jag hemmajobbar lite inför stundande semester och alla balkonger har fått golv och i alla fall minst två, har räcke. Det tar sig med andra ord och jag kan andas ut. Vägrade ju tidigare att betala första fakturan innan något hängde på väggen, men nu hänger det, så då e de väl dags att betala. Hörde föresten även ryktas om att, en för mig okänd, festdeltagare tidigare i sommar hade trillat genom räcket på en av de gamla balkongerna, hade innan bara vetat att det trillade betong, så bytet kom verkligen i tid. För så kan man ju inte ha det. Är man på fest ska man ju hålla sig innanför räcket... och inte ska de trilla betong från balkongerna heller... Verkar faktiskt som om huset är äldre än mig trots att vi är jämngammal.  

Precis som igår, ännu en eftermiddag liggandes i soffan under filten med Miss Marple på tv. Vet inte om det är det bästa, utan snarare det enda. Är lätt uttråkad och fortfarande utan läsglasögon och vet nu att dom inte säljer såna på skafferiet. Förmodar att macken är närmsta stället. Får undersöka det i morron om sjuktillståndet håller i sig... Nån måste ju kunna välja en passande modell åt mig utan att jag provar först...

Annars så är nog det mest spännande idag att träd har börjat försvinna... det lät bbbzzzzziiiiii..... käääääck..... spraaaaak.... och så va det borta. I många små bitar. Så nu är det bara fyra kvar som ska bort innan grannarna är glada... eller inte alla grannar då förstår... Annat var det igår då det brann på andra sidan gatan, men det missade jag... Uppmärksamheten brister så nån Miss Marple är man minsann inte... men det är svårt att se ut genom köksfönstret från soffan oxå...

Det är värdelöst att vara sjuk så här sista dagarna innan det är dags för semester men än värre är att inte tidigare ha masat sig iväg och köpt glasögon. Jag kan ju inte ens läsa bok nu medan jag genomlever mina febersvängningar, ivrigt påhejad av ett kontinuerligt intag av febernedsättande medel. Och stackars grannen har definitivt inte sovit gott de senaste nätterna på grund av lyhördhet och min hosta, och inte jag heller. Det gör i alla fall inte lika ont i kropp och skinn idag, vilket är ett tecken på tillfrisknade i alla fall... Men mjölken är slut och parkering till skafferiet är fylld av bilar. Jag är gnällig och ser så risig ut att jag troligen kommer att förbli utan mjölk och därmed utan te och frukost tills någon förbarmar sig över mig och min utsatthet... ska ändå prova med en dusch och hoppas på att vattnet går att få tillräckligt varmt... O nu var det gnäll igen...