Det måste till en optimist för att börja möblera om före åtta en söndagsmorgon, sista helgen innan jul, speciellt då det inte finns en färdig plan. Nå, så var är du, optimisten?

Själv kan bara inte fatta att det hände, eller det påbörjades ju egentligen redan i natt... Men målet är behjärtansvärt; lilla G ska inte få ett enda till blåmärke när hon rundar skrivbordet för snabbt nära de vassa hörnen... och inte jag heller... om jag nu bara blir klar nån gång... Hade ju helt andra planer för den här dagen. Typ ta med vovven på skogstur me frukost för att sen övergå till pysseleftermiddag med dottern, om barnbarnet är piggare för att slutligen ramla ihop i soffan igen med bästa boken på länge, Jägarens hjärta...

Hm, inte kallas man väl smitare om man överger kaoset med urplockade bokhyllor för att göra den där utflykten i alla fall? Frukost måste man ju ändå äta... och lilla vovven vill ju gärna gå ut en sväng...