Måste gjort nått bra i alla fall. Vart kontorsuppvaktad av "min" käcka gossar idag, en blomma fick jag oxå. Har för övrigt lovat att återkomma på torsdag igen, i gott skick. Med tanke på alla goda kakor jag hamstrat och fyndat inför morgondagen är jag inte säker på att jag kan hålla vad jag lovat. Kaköverdosering tar hårt...

Men å andra sidan, med tanke på bärandet av möbler hit och dit nu under kvällen med B, och K som dörröppnare, så har ju redan förbrukat en himla massa energi, så jag ligger troligen på minus och kan äta hejdlöst i morron, utan fara. O nu, fem minuter för sent, kommer jag på att jag glömt köpa frukost till i morron. Men å andra sidan vart det ju glass till kvällsmat. Går bra det här.

Men nu, bäst att gå o sova. Vill ju inte vakna o se gammal o sliten ut i morron...

Det är något alldeles speciellt med cyklister som far fram på mornarna; mörkt klädda, utan lyse, struntandes i högerregel, och som idag, i blixthalka. Det finns mängder med beskrivande ord man kan tillägna dem, högt och ljudligt. Det var nog endast min egen fantasi som tystnade mig och det faktum att min tunga svartnade…

Lilla vovven har redan somnat för kvällen och jag föll samman i soffan, tittar på Elementary. Kanske blir jag klar med städningen i morgon istället. Om inte så säkert en annan dag och en hel del jag ju i alla fall sorterat bort. Har en skaplig hög som ska till Erikshjälpen och annat som ska direkt till tippen. En hög ska tillbaka till kontoret och ännu mer papper, än de fem kg jag redan burit ner, ska ner i källarkontoret. Undrar om inte gamla laserskrivaren ska få flytta dit oxå? Vill inte slänga den, men heller inte köpa toner för nära 3500:-... i alla fall inte nu.

En sak jag inte fick ställa undan, trots att hon var en sån stor tjej, är gunghästen. Den fick inte vara kvar inne på hennes rum, men absolut inte fytta ner i källaren... för hon behövde den sen. Så den är kvar, men står nu mitt i vardagsrummet... suck. Tillsammans med lådan med småbarnssaker, som oxå va bra att ha.

Hm, är nog rätt snurrig och trött nu eller snarare idag. Glömde ju faktiskt till och med ett jobbmöte jag själv bett om idag. Men kom o andra sidan ihåg att boka sotare och skicka iväg underlag till budgeten... men... ändå. Ska nog inte slänga så mycket mer, är inte säker på att det blir rätt saker.

Skubbar runt så jag blir svettig på näsan. Kallar det att städa, men den senaste timmen har jag detaljstuderat grejer i farmors gamla syskrin. Lyckades inte riktigt sortera bort något, men nästa gång kanske?

Har varit till skafferiet oxå och blivit sur på mig själv. Handlar ju där rätt ofta och det innebär att man får hem små lappar som är värd x antal pengar och så finns det ett MEN... man måste komma ihåg att handla för dem inom en viss tid. Surar just nu över hundra förlorade kronor... så tröstar med mig en ynkapytteliten godispåse, på fel dag. Men behöver lite styrka för att klara det jag har framför mig... och nu menare jag inte DET, för det ser jag fram mot. Utan mer det innan, ligger ju lite efter i vardagsunderhållet här hemma. Hittar en mängder med papper och rapporter som ska tillbaka till jobbet och för att inte tala om mängden med papper jag burit ner på kontoret, säkert fem kilo, minst. Men nu... dags att rappa på. Ska hinna greja mer och dessutom valla lilla vovven en vända innan det är dags för Elementary.

-Jaaa hamrar åååå spiiikar jaaaaa buggger en biiiilllll.... och jag har besök av goaste barnbarnet. Tvättar å städar å fnular omkring; jag kan jag oxå. Har till och med slängt en levande blomma, bara för att...

Tanken är att det ska göras en smula fint här hemma, många beslut har tagits och besluten innebär att viss muskelkraft kommer att behövas, men det löser sig nog, hoppas jag, eller snarare, de tar jag för givet... och jag har ju min tennisarm att tänka på... hehe.

Hur kul kan det egentligen vara att ligga i soffa och släppa en stenhård boll i golver, gång efter gång...? Hunden tycker att det är stenkul - hur kul grannen som bor under mig tycker att det är.... de vet jag inte... men jag kan gissa. Ska gå o låsa dörren i alla fall... för så kul tycker nog hon att det är.

Som tur är har den här dagen varit stärkande och avslappnande. Har gjort massor av såna där måsten, som annars bara glider runt i kroppen och ger dåligt samvete och skapar stress. Hemmet är visserligen inte presentabelt, än, men en massa annat vart alltså gjort, typ fika med vännen M, mat me vännerna K, B och S. Åh, just ja, det varit inte bara mat, utan fick en present av S oxå, en klurig tavla som han målat. Gillar den skarpt. Nädå, har verkligen varit flitig, fast det var kanske inte så avslappnande att följa lilla vovven på pedikyr. Han protesterade så högljutt att han skrämde en stor 4-månaders pudelvalp, amstaffen satt tyst och tittade och terriern sympatignällde. Det obligatoriska besöket på tippen klarades oxå av, snabbt. Smygslängde saker utan att sortera allt... fy skäms på mig.

Men käre värld, nu släpper han bollen igen. Nu måste jag verkligen lägga på mattan igen framför soffan. Klånkar grymt illa i trägolvet...

Vet att man inte ska jobba en fredagskväll... men nu är det gjort och jag känner mig rätt illa till mods. Har inte egentligen gjort fel, men tagit ett beslut, som naturligtvis inte fallit i god jord. Har typ fått skäll.. eller det är i alla fall så jag ska ta det. Det jag inte fattar bara är varför man inte kan ta det direkt, utan att skället ska passera hela världen och några stjärnsystem till innan det dimper ner i mailen och man kan förklara sig, kanske. Men, men, True Blood i kväll och fullmåne, tror jag, och en tjatig hund, det sista är jag säker på. Armen gör inte lika ont längre heller, men ska väl smörja inatt igen. Kanske sover jag en hel natt utan att drömma mardrömmar om akupunktur och sprattlande fingrar. Muntergök är troligen mitt lämpligaste mellannamn just nu...

Det är inte alla dagar man går hem som kursetta inte... idag får jag dessutom vara jäkligt glad om inte någon kollega var med på bussen hem. Jag glömde stiga av. Föll så att säga på egen trafikomläggning, i hemkommunen. Kan se rubriken på intranätet framför mig; Soffan har gjort det igen - än en gång har hon misslyckats som kollektivtrafikresenär. Själv är jag just nu mest glad att jag hann se det i tid dvs innan jag hamnade i Avesta. Men - boken är bra eller inte bara bra - den är jättespännande. Spännande var det föresten att få akupunktur oxå, med ström. Gjorde ont och fingrarna krampade, men det skulle visst vara så. Tanken är ju iaf att det ska bli bättre. Har dessutom snygga blåmärken på armen... och kanske jag gör om det nästa vecka, men bara kanske.