Inget guld till de unga igår, men ta mig tusan om jag förtjänat ett guld idag. Vaknade alldeles för tidigt, med en enda tanke i hela huvet; var är minneskortet till kameran, de som jag pillade ur när jag var i Canada? Känn på den och försök sen somna om! Helt jäkla omöjligt! Dvs uppstigning strax efter fem i morse och sen metodiskt leta efter något så ynka pynka litet. Ingen irritation utan ren kapitulation, inget minneskort, ingen sovmorgon på sista ledighetsmorgonen. Letade till och med i badrumsskåpet, men hade hela tiden en lite otrevlig minnesbild av hur jag svängde runt me kamerafodralet, där jag senast minns att kortet befann sig. Mindes dessvärre inte när var eller hur detta hände, inte ens i vilket land. Men den som söker den finner. Ibland händer det ju? Helt självklart har jag ju då funnit ett jättebra och alltså då självklart ställe att förvara kortet på, så att jag skulle veta var det var. I en tyggrej där jag har laddaren, till mobilerna, den som jag aldrig använder, reserven. Självklart, eller hur? Hittade faktiskt ett till kort av bara farten, i ett glasskåp, där uppstoppade ripan befinner sig. Oxå ett helt självklart ställe, eller hur?

Kom just på att jag inte en enda gång denna ledighet käkat frukost på McD... men varför skulle jag det? Har ju vörtsmörgås med russin kvar, som säkert räcker i alla fall till frukost idag. Hoppas jag. Men först morgonpromenad me lillvovven.