Äntligen lördag och ledig dag med sovmorgon... såååå... vad gör jag? Jo, jag vaknar strax före halv sju, spritter i kroppen av lust att göra nytta... öh, näää, de gör ju inte det. Ville ju bara sova, länge. Faktiskt längre än nånsin, behöver det. Men ställer inte sovmössan upp på det så då jäklars, då ska det donas.

Halv sju, nästa hylla me porslin o annat jox ner i disken. Har nu hunnit diska och torka ut hälften av köksskåpen ovan diskbänken, det tar sin tid, men så är de ju med allt som jag vill göra. Ett problem bara; att när grejerna väl en gång kommit ut ur skåpen, då får de inte plats där inne längre tillsammans. Händer så att säga nått skumt. Sen kan man ju fråga sig hur många karotter, pyttsar, rostfria bunkar och äggkoppar jag verkligen behöver? För att inte tala om små kaffekoppar.... dricker ju inte ens kaffe. Fast det förklarar ju inte varför jag då nyligen har köpte en dyr kaffebryggare. Enda gången jag gör kaffe själv är ju när barnbarnet och jag ska göra chokladbollar... 

Men nu, frukosten har landat i magen, tvättmaskinen snurrar, tv på... kollar på nått program om... hm... bombröjare, hunnit besöka återvinningsburkarna med alla pappersförpackningar, sängen är bäddad, köket börjar bli presentabelt och barnbarnet är på ingång. Gillar mitt liv. 

Varit en märkligt tyst och klagomålslös dag idag. Baske mig nästan inget som gått fel... vad jag vet. Misstänker ibland att man censurerar bort en del dåliga negativa mejl och telefonsamtal. Annars så har helt enkelt en massa körningar fungerat och alla är nöjd, jag skulle ju till och med ha kunnat gjort ett bra jobb... haha. På allvar, jag har aldrig jobbat i sån motvind som denna höst. Hade jag varit nyanställd, då hade jag gett upp, tömt skrivbordet och gömt mig under en sten. Krälat och ynkat, länge. Skulle ha pressat fram tårar oxå, för det känns för jävligt för en petig planerare att inte få jobba med korrekt underlag... för att sedan få skäll, i veckor, för att resultatet inte stämmer. 

Men nu är de helg, och jag har redan efter några timmar hemma insett att jag inte kan ha mina doftbomber kvar i köket. Måste leta på en bättre placering för mina doftpelagoner. Och så måste jag fortsätta köksskåpsorteringen, hur trist det än är.

Har varit mig själv idag och ägnat mig åt tårtsnobberi... är "rätt" tårtor slut, tja, då blir kollegorna utan tårta. Så kan de gå. Har däremot mumsat marängtårta här hemma med de närmsta. Fina presenter har jag fått oxå. Härligt att fylla år, hela dagen. 

Sitter just nu och funderar över hur jag ska kunna tacka för alla fina grattisar som dumpit in via fb under dagen... eller näää, de gör jag ju inte, kollar ju på tv... men lite funderar jag. Kanske mest på annat, ändå, typ vad nästa mål me livet borde vara. Återuppta en avsomnad grej... typ börja motionera? Eller börja laga mat? Äh, tror faktiskt jag ska se klar filmen på 6:an, Battleship... fastän jag är supertrött och borde sova. Det vart ju lixom som vanligt inte den där lugna stillsamma jobbdagen idag heller, inte slutade jag tidigt heller, men allt är ju i och för sig relativt, rätt tidigt slutade jag ju i alla fall. 

Tilltaget att börja dona i köksskåpen har spårat ur en smula. Behövdes visserligen städas efter sotaren... men fan vet om tallrikarna behöver färgsorteras? Eller kanske? Om ja, så av ungefär samma skäl som konserver ska står i datumordning... vilket för övrigt väl får ses som det enda sättet att sortera konserver, eller? Hm... störningsvarning... 

Hjärnan är så att säga rätt förbrukad av jobb, och det syns här hemma. Inte bara med tanke på köksskåpen - de mesta har rasat samman. Barnbarnet klagade redan förra veckan över att jag torkade tvätt i "hennes" rum. Läste i alla fall ut den påbörjade boken i natt, Gone girl, vilken var rätt kass... men när jag skulle bekriva den för en kollega, insåg jag att jag varit lite orättvis, för så hemsk var den inte. Nu väntar några dygn utan bok, eftersom jag har en födelsedagsbok som ligger på sängbordet och väntar. Fick den av en avståndskollega när vi sågs senaste på konferens. Och jag KAN vänta på att öppna paket, även om jag är jäkligt nyfiken nu.

Men nu tillbaka några dagar, till söndagen, i Sandviken. Har sällan varit mer nervös, fixar inte riktigt det här med att vara anhörigåskådare på fotboll. Är inte den högljdda typen... är mer typen som slutar andas... Spännande som attans var det i alla fall. Och har svårt att tänka mig att det finns stoltare faster än vad jag känner mig. Det blev ett SM-silver... o de är baske mig inte illa. 

Vackert ute idag med sol och allt, men asch så kallt. Har påbörjat projekt "rädda pelargon från att frysa ihjäl". Hittar som vanligt inget bra ställe på hemmaplan som kan duga som vinterförvaring, utan jag hoppas dom är välkommen hos min far, som vanligt. Jag har i år inte berättat att dom ynglat av sig, o de grövsta, tänkte att det få bli som en överraskning... typ. 

Sen har jag läst mig till att doftpelargoner och "hängisar" ska hanteras på annat sätt... men jag tror det får bli på mitt sätt, i alla fall, och må de starka överleva. 

Men nu, dags att leta fram hinkar till de största blommorna, dom är ju helt ohanterlig annars. För fy för att släpa runt på stora tunga, men vackra, lerkrukor. Krukorna får annan vnterförvaring och plockas fram i vår, rendiskade o allt... haha som om det någonsin skulle hända. Men det där med hinkarna är på sant. Så dags att leta... men skulle som vanligt tro att det är enlare att köpa några nya. 

Varit hemma några timmar nu och då börjar frågorna dyka upp; var står fikat, var serveras kvällsmiddagen, blir det underhållning? Avslutas kvällen med räkmacka på Gothia Towers, eller?

Tack och lov fick jag främmande nu på eftermiddagen och det är inte så illa att vara hemma, även om det inte serveras kakbuffé, ett barnbarn ensamspelar Bamse och den andra, han bara sover o äter. En glädjade nyhet fick jag oxå, finns nu ännu en liten en att gratta i oktober, närmare bestämt den 15 oktober. 

Har lämnat regnlandet efter tre dagar och är nu tillbaka i sol- och molnlandet. Har ätit god mat och lärt mig saker jag borde kunnat redan för ett halvår sen. Men varför göra det enkelt för sig?

De är inte bara dotterns födelsedag idag, jag har fått arbetsrelaterat beröm för första gången på minst ett år, kanske två, trots att jag gav personen i fråga ett nekande svar. Lovar att tänka fler goda tankar om skolvärlden ett tag här framöver, för plötsligt känns allt lite bättre igen. Jag kommer dessutom att se över möjligheterna ännu en gång att överlista databasen, ekonomin och alla andra tingestar som innebar de tidigare nekande svaret. Klart rektorn ska ha en tur till... ;)

En annan sak som muntrat upp mig idag, vilket inte var att räkna påstigande resenärer i 5 plusgrader och isvindar, utan att handla födelsedagspresent åt dottern tillsammans med barnbarnet. Hon kunde nästa hålla sig från att berätta vad som var i paketen... men bara nästan... men hon bara viskade. Och blombuketten sen då, den är bara bäst!

Men nu ska väskan packas för morgondagens tur söderut fast innan dess ska nog högra köksskåpet fyllas på med allt porslin som hastigt o lustigt revs ut ur tidigare idag... hade visst lite dålig koll på vad det innebar att göra en ventilationskontroll. Fanns visst en himla massa hål/ventiler som skulle kollas.