Undrar va de är för fel när det svider i huvet? Fast ska inte gnälla, lilla hunden sover än. Lurat i honom antibotika men sen tog det stopp igen. Han är inte vaken mer än några minuter i taget. Hoppas det bättrar sig till i morron. Men nu, dags att bära honom ner för trappen... vädra lite, o sen dags för kudden, för oss båda. 

Kan inte låta bli att fundera över om jag kommer att emigrera eller immigrera? Hur man egentligen säger...? Kanske bara enklare att söka annat jobb... eller? Bryta ben o hamna på teknikkänslig avdelning på konservativ sjukhus eller göra nått jobbigt o häktad, är oxå alternativ.

Hunden ser i alla fall ut att må lite bättre. Vinglar fortfarande men har nu fått i sig lite mat, eller vad han nu gjorde i köket? Måste ändå må lite bättre, för nu sover han högst upp på soffryggkanten. Vingligt men krävde ändå styrka att ta sig dit. Det tar sig.

Om nu nå skulle var intreserad så fick jag slutligen till ett konto på instagram. Har dock glömt lösenordet osv... kommer med andra ord att bli en kass nyttjare. Kommer nog igen om nån månad. Om jag inte immigrerat till kollektivtrafiklöst land. Måste ju finnas nån liten jäkla ö utan buss??

Jobbdagen har har alltså så att säga varit usel, men ändå inte lika usel som llla hundes dag har varit. Han vaknade o tyckte livet var på topp, ända tills vi svängde in vid veterinären. Eller faktiskt inte ens då var den kass, utan det vart nog när han förstod att jag faktiskt hade fräckheten nog att överge honom där. Men nästa gång, om det blir en nästa gång, vet jag ju vad som fattades honom; handväskan. Den som lämnar överger gärna en hund, men baske mig inte handväskan.

Insåg inte hur fel jag gjort förens jag skulle hämta medicinen åt honom och hittade honom i väskan i bilen. Bärbar trygghet för en jycke i litet format... alltså vid nästa veterinärbesök skall två handväskor medföras, en som tillför trygghet och en som bär iväg med alla onödiga grejer.