Inte ens med god vilja hade jag kunnat ta mig till bussen ikväll… i alla fall inte utan snorkel eller gummibåt. Det trillade ner ett regn värdigt att liknas vid nått afrikansk dunderregn som dränker allt i sin väg. Utrustad med ”lånat” paraply tog jag mig nästan 30 meter och var blöt upp till knäna… räddades och kom relativt torrskodd, via bil, till bussen. Torrskodd är föresten fel ord… skorna kommer inte att torka på många dagar…

Det är inte nog med att man ska jobba man ska hinna med möten också… och äta… och jaga bussar… och det är ju inte direkt skoj när man missar bussen för då blire till o vänta till nästa… typ en timme eller nära nog i alla fall… Men turligt nog så fanns det tårta kvar i kylen åt den svultne…