Jobbat som tusan idag, rättar, planerar, justerar och donar inför decemberskiftet som ska vara klart i oktober. Men fick precis vet att mannen som väntar på mitt jobbresultat ska ha semester, flera veckor... så nu kan jag andas ut ett tag. Får ändå vänta på besked från en annan kollega, vem vet jag inte än, för den som skulle höra av sig är utbränd, totalt, och kommer troligen inte tillbaka överhuvudtaget. Tjugosex år och har totalkraschat... Så även om jag var sen att utbilda mig och byta karriär, så är jag ändå glad att jag gjort det först då, i lagom mogen ålder, med lågt blodtryck och stor vana av att undvika att stressa upp mig. Är nog en, ibland irriterande, sävlig typ som andas och latar sig emellanåt. Rätt olika samtliga mina närmsta kollegor. Mina manliga kollegor alltså. Eller har ju egentligen bara såna... fortfarande. Men få se i morron om det kommer att blir ändring på det...