Visste inte om det innan ikväll, men jag behöver en salladsslunga. Och med tanke på att det närmar sig lön, så kanske jag kommer på nått annat att behöva oxå. Skoskavssäkra skor med inbyggd myggbettskliare i hålfoten kanske? Fattar inte att myggen orkar, men det är jäkligt fegt att sticka en som sover. Menar, sitter ju inte direkt med fötterna på skrivbordet om dagarna, så enda sättet att få myggbett under fötterna måste ju bero på att mygguslingarna smygflyger omkring på nätterna och sticks. Men tillbaka till slungan, bara måste testa att handtvätta med en sån. För kan det bara bli minsta lilla roligare att tvätta, då är jag villig att testa allt. Till och med en salladsslunga... 

Pratade just med dottern. Hon frågade om jag lärt mig nått efter nattens incident med persiljan. - Öh, jaaa... att se till att inte snubbla, sa jag? Åh, de va inte riktigt de svar hon tänkte sig. Hon muttrade snarare nått om att jag borde sova på nätterna och de har hon väl rätt i. Men tack vare att jag tappade krukan så kom jag plötsligt på att jag raderat en skoltur från databasen. Skulle blivit svårt att hävda hemstudier för höstens nya ettagluttarna på grund av att jag rationaliserat bort deras skolskjuts. 

Men nu är det fixat o klart, blev ju bara en si så där tolv timmar på kontoret idag. Så hoppas de små liven förvaltar sin tid väl i skolan och förkovrar sig väl - så att de kan ta hand om mig senare på ålderns höst, när jag kommer att behöva alla tänkbara olika yrkeskategorier för mitt välbefinnande.  

Klockan är strax efter tre och jag kan inte sova... Solen är på väg upp... eller himlen är iaf vackert rosa, fåglarna kvittar. Jag har precis snubblat i köket och tappat en kruka med slokande persilja på golvet. Behöver jag ens berätta att det var lortigt vatten i botten på krukan som stänkte överallt? Blir så trött... och vad än värre är; det är toklänge kvar innan det är dags för semester.

Hunden håller sig på mattan.... och jag får vänta med att skära till den.

Läste just om en liten flicka som just blivit påkörd av en smitare. Idag hålls vi informerad på alla sätt och vis via sociala medier, ingen kommer undan... ingen behöver sväva i ovisshet, flickan är påkörd och än vet ingen hur det gick med henne, men snart vet vi. Vilket få mig att tänka tillbaka på när jag, som pytteliten, blev påkörd på en badstrand av en smitare. Kan inte låta bli att undra om dom någon gång undrade hur det gick för mig. Att jag överlevde kan vi ju utgå från, men undrar om dom vet?

Som den dysterkvist jag är, eller har varit ett tag, så lät jag tydligen även kollegornas ihållande förkylningar drabba även mig. Hostar o snorar, snygg som tusan, med klädssamt simmiga ögon o röd näsa. Men även om man är hemma, soffliggandes, så kommer man tydligen inte undan den vardagsdramatik som kan utspela sig i en helt vanlig måndag i en helt vanlig bostadrättsförening där medelådern är +97... eller i alla fall rätt nära. 

Har således exponerat mig iförd duschturban halvvägs till skafferiet, redan tidigt i morse... uppdraget var att, om möjligt, övertyga dement dam om att måndag är den dålig dag för utflykt. Sen skulle de bakas, har baske mig inte på alla år jag bott här haft ungsplåtslånarbesök. Hur granne nummer två kunde veta att jag var hemma, de vet jag inte, men visar man sig utomhus i turban o sovkostym är det kanske rätt uppenbart? Lugnet lade sig åter, boken är god o jag såg fram mig att soffsova o läsa lite dessemellan... men inte då. Då har jordfelsbrytaren löst ut hos granne tre... ett återkommade fenomen. Jag surarde ur, o rekomenderade anhöriga att köpa en ny spis, eller lära hemtjänsten vippa på brytaren. Så där ja, jag vart sur, fast på fel människor, för att, hör här nu, allt är troligen en komplott. Allt handlar nog om att vi ska övertygas om att köpa en tokdyr förvaltartjänst... Öh, jag sa att jag att läste bok, va, en galet spännande konspiratorisk historia med massor av skapligt okyldiga offer? Den ena drabbas värre än den andra... så nu, åter till boken. Om det bara inte var så att jag känner att jag absolut behöver Kalaspuffar för att klara resten av kvällen. Och kanske nått annat pålägg. Sullade morotsmarmelad på tangenbordet redan i morse... 

Läste nyss om någon som kunde lämna jobbet efter en tillfredställande dag. Tillhör inte längre den skaran... men skam den som ger sig, kanske finns det en bulle kvar efter fika i alla fall. 

I helgen var det raggisar på fötterna - idag e de annat - dagens lunch; 4 stycken raggmunkar a 1 krona... med hemma-, fast bortagjord, lingonsylt till, en sylt som för övrigt är så sur att man knappt behöver något att dricka till maten. Det dregglar lixom till sig nog ändå...

Skafferiet levererar - jag äter. En sån här lunch kompenserat dessutom tidigare lunchslösaktighet, vilket naturligtvis ändå kommer att upprepas, förhoppningsvis redan under morgondagen eller kanske får jag vänta till torsdag kväll, när det kanske är dags för utekvällsmat, om jag hinner dit i tid.