Vet att man inte ska jobba en fredagskväll... men nu är det gjort och jag känner mig rätt illa till mods. Har inte egentligen gjort fel, men tagit ett beslut, som naturligtvis inte fallit i god jord. Har typ fått skäll.. eller det är i alla fall så jag ska ta det. Det jag inte fattar bara är varför man inte kan ta det direkt, utan att skället ska passera hela världen och några stjärnsystem till innan det dimper ner i mailen och man kan förklara sig, kanske. Men, men, True Blood i kväll och fullmåne, tror jag, och en tjatig hund, det sista är jag säker på. Armen gör inte lika ont längre heller, men ska väl smörja inatt igen. Kanske sover jag en hel natt utan att drömma mardrömmar om akupunktur och sprattlande fingrar. Muntergök är troligen mitt lämpligaste mellannamn just nu...

Det är inte alla dagar man går hem som kursetta inte... idag får jag dessutom vara jäkligt glad om inte någon kollega var med på bussen hem. Jag glömde stiga av. Föll så att säga på egen trafikomläggning, i hemkommunen. Kan se rubriken på intranätet framför mig; Soffan har gjort det igen - än en gång har hon misslyckats som kollektivtrafikresenär. Själv är jag just nu mest glad att jag hann se det i tid dvs innan jag hamnade i Avesta. Men - boken är bra eller inte bara bra - den är jättespännande. Spännande var det föresten att få akupunktur oxå, med ström. Gjorde ont och fingrarna krampade, men det skulle visst vara så. Tanken är ju iaf att det ska bli bättre. Har dessutom snygga blåmärken på armen... och kanske jag gör om det nästa vecka, men bara kanske.

Snön har inte stört mig ett endaste dugg - passade istället på att andas in en liten flinga. Har hostat och tjoat i nära en timme. Insåg plötsligt; halva kontoret, eller i alla fall två kollegor, har idag klagat över ont i halsen.... kanske jag håller på att bli förkyld, jag oxå? Kanske alltså inte flingans fel... gillar ju chokladflingor, mycket.

Å så börjar det bli vinter, på riktigt, men det känns rätt ok de oxå. Låter inte snön störa mig i mitt läsande av spännande bok, med te o ostmacka och chokladflingor på kvällsfikabrickan. Att jag sen borde städat och gjort fint inför helgen, de struntar jag i, för de snöar.

Förvaltade min lunch väl idag och tittade på fotoutställningen på stan, den med bilder av Kristian Gidlund, och bilderna var allt; vacker, dyster och så sorglig, men ändå mest vacker trots det sorgliga...

Jobbeliiijobbar... men var tusan är godiskålarna? Nä, just ja, dom passar kanske inte in i hälsoprofilen... fnys. Och för de andra; var är solen?

Vill inte gnälla... men... som inlandsbo vill man gärna se vatten, eller hur? Så hur kommer det sig att jag alltid får bo in mot land, ha utsikt mot nån jordhög eller stubbe, varje jäkla gång? Vill ju oxå se Ålandsfärjor och andra små båtar. .. nu måste jag ju lämna rummet och riskera att vara social för att se vatten, jag som redan är sovtrött...

Är för övrigt Fazer som äger fastigheten som konferensen äger rum i... dvs mår så där redan efter bara en dag. Typiskt otur...

Måndagen har gått i rasande takt, men det är väl så när man ska vara flera... för idag har jag ju inte bara varit jag, utan även delvis varit kollegan A, han som smitit till Afrika. Tror jag gjort det han annars skulle gjort i alla fall och det känns bra, om det nu vart rätt. Lär väl bli varse det annars...

Nått annat som gått fort är själva tiden. Firat en viktig händelse i mitt liv idag, för 26:e gången... och det är precis lika roligt och viktigt idag som alla de tidigare gångerna. Att fira en pysslig dotter innebär även gott fika. Tack M och stort GRATTIS!