Helt galet att man hinner stöka till så pass här hemma när man knappt är hemma. Men vaknar man strax innan fem på morron, när tanken var sovmorgon, då går det undan med röjning av diskställ, tvätt och annat som irriterar ögat och/eller tårna, i ren ilska. Borde nog bara be grannen under om förlåtelse. Brukar vanligtvis inte tappa så mycket saker i golvet, som man tydligen kan göra när man ska vara extra försiktig. Men men... de mesta höll och ganska kul var det att komma hem ikväll. Om de inte vore för snön. Fan för snö. Behöver sol och värme för att orka fram till semestern, när den nu infinner sig. Går det lika urjävligt sakta att att jobba som idag, då blire nog inte sommarsemester förens i oktober. 

Äh, nu får de vara slutgnällt. Inga fälgar inköpt utan bilen är sig lik. Den är lite renare bara, tack vare allt regnande. Men nu, soffläge och slutet på Harry Potter, så får de minsann bli. Måste ju ladda för morgondagens stordåd. För det är i morgon det händer, den förlösande "proppen" som förhoppningsvis ska släppa gällande planerandet. Tänker så här, nått måste ju gå bättre nån gång, än allt som gick fel i idag. 

Är lite knäckt, HUR kan en liten, men go, fyraåring se att jag klämt på julklappsnavkapslar på bilen min? Själv mår jag inte så dåligt av mina plåtfälgar, men misstänker att andra gör det... hehe. Själv har jag ju lite svårt att släppa tanken om att dyra fälgar måste vara någe av de mest onödiga man kan köpa. Inget blir ju lixom bättre... eller? I och för sig lite finare och blankare, men jag förmodar att bilen drar lite mycke soppa och är lika dyr att äga ändå? Men tillbaka till barnbarnet; hur kan hon ens tänka på en sån sak, som hur hjulen ser ut på en bil? Och att hon ögonblickligen såg att något var annorlunda. I och för sig kan det bero på att hon blev lite rädd om mig; för jag hade ju hål i hjulen... 

Men... gissa vem som passerade Mili Däck i morse? 

Nakenyoga eller landsvägscykla... hm... valen är många. Måste få tid och ork att göra annat än att jobba, ganska snart, men helst redan igår. Orkar ju inte ens läsa just nu och då är det illa. Fast det går sådär att få till mer fritid. Före lunch trodde jag att jag nästan hade lite koll på jobbläget - efter lunch, inser jag att det endast var en illusion. Ibland är okunskap rätt bra, typ befriande. 

Fast jag ska inte gnälla, jag har i alla fall inte kräkts på grannens hallmatta, som lilla har hunden gjort. Han var lite duven igår kväll, men verkar piggelin nu igen. Hoppas det är en korrekt iaktagelse. För annars får jag säkert köra min rumsmatta på tvätt... och med tanke på hur lång tid det tog för mig att hämta hem mattan förra gånden som den var på tvätt, så tar dom kanske inte ens emot den. Men som sagt; lilla vovven ser pigg ut, eller i alla fall betydligt piggare än mig...

Det var lugnare igår och tidigare idag, att hänga med barnbarn med allt vad det innebär, än att drabbas av slängdjävulen. "Smittades" tidigare idag när jag, på behörigt avstånd, iaktog dotterns sambo härja fritt i ett förråd. Saker kom i strid ström flygande ut genom dörren. Nu har det inte gått så våldsamt till här hos mig, men jag har härjat runt i lådor och lådor och lådor tills ryggen började ömma. Hann med en sväng ner i garaget oxå, fick på julklappsnavkapslarna, så imorron återupptas tråkningarna om mina plåtfälgar... Och ja, jag är "bilsnål"!

En fika har hunnit med idag oxå, fast inte med samma sällskap som igår, det då det var balkonghäng i stekande sol hos grannen K, med lekkamrater. Frusen glasstårta, för övrigt min 50-årstårta från skafferiet, inmundigades. Men idag vart det en skogsfika med far och barnbarn, i samband med 4-årspresentöppnande, sen vart det brått hem, vi glömde till och med vitsipporna. "Vårdkön" till nya Doc McStuffins mottagning ringlade lång. Kråkan, välklädda råttan, lilla kycklingen och Pippis Herr Nilsson, alla hade de åkommor som skulle fixas. Trollen, dom som jag tycker är jättefin, dom fick ingen vård, dom var läskig. Ja ja, så kan de gå. Vi, barnbarnet och jag tränar nya ord oxå, den här helgen har vi tränat på fotosyntes och stetoskop.

Kan inte riktigt släppa det där skoköpet igår, men det blir nog bra. Kanske? Samtidigt känns det rätt bra att tänka på normala saker, som skor och febriga barnbarn, och inte avstånd, parallellklasser och körvägar. Är rätt mör efter den här jobbveckan, men det vart i alla fall ingen fjortontimmarsdag idag. Men så har jag heller inte varit på protest- och skällmöte idag, inbjuden av ett gäng militanta pensionär, där den man alltså skäller på är mig. Men istället har jag kanske några timmars helgjobb framför mig. Har en del "pinnar" kvar att koordinatsätta efter onsdagens heldagsutflykt... och materialet finns i mobilen, som gnäller om trasigt minneskort. Suckar och suckar igen. De kan bara bli bättre... 

Va föresten in på ikea idag och handlade... kakor. Klart godkända! Har däremot inte köpt hem det som ska förvandla mitt sovrum till ett välplanerat och FINT sovrum. Men nån gång så lär väl de oxå hända. 

Nää, fy... dags att sova. Låter rätt gott att höra lilla vovven snarka... blir lite avis. Inte på att snarka, men att sova gott. 

Trodde ett tag tidigare idag att vuxenpoängen haglade in över mig... men är inte lika säker längre. Vet inte om mina nya leopardprickiga ballerinadojjor är så mycket bättre än dom där gröna Converse´n som jag planerade att köpa? Eller jo, lite kanske, det är ju till och med nått krafs i guld framme på tårna... suck. Borde nog inte släppts lös inne på Kupolen idag...

Men gjorde inte bara tokaffärer, bästa köpet, eller snarare bytet, idag var att jag lyckades hitta en rosa keps i rätt storlek åt lilla G. Den jag kom hem med igår gjorde ingen glad, fattar inte att det ska vara så svårt med storlekar?

Hm... jag undrar när jag tänkte äta blåbärsoppan jag nyss hittade i mikron. För inte var det då igår inte.

Lycka kan vara en liten cykel med trampor och korg. Inget snack om det. Sen att det var lite läskigt att testa, de hör till, även om man är duktig "balansör" på springcykeln. Astrid Lindgren har "ställt till det" många gånger, för många unga nyblivna cykelägare, genom att låta "sin" Lotta lära sig cykla nästan på en gång. Men några meter vart det i alla fall utan en stödjande hand på axeln.

Men om nu lycka kan vara en cykel, så kan istället tur vara att mobilen, som man lagt ifrån sig på en bil, fortfarande ligger kvar efter flera km utmed riksvägen. Men tänka sig, det var inte jag som lät mobilen åka bil. Ibland överraska jag till och med mig själv genom att inte vara den som "lyckas".

Sen måsta jag ju bara nämna något om vädret. Det vart ju tusan nästan sommar idag. Men till en början såg man att folk inte kunde bestämma sig. För när jag tittade ut ner mot skafferiet såg jag folk med täckjacka och samtidigt andra med bara ben och shorts.

Oavsett, skönt som bara den idag och en fin dag att ha kalas på. Sen tillbaka till tur igen; samma 4-åring som hade kalas idag, började dagen med att trilla väldigt illa på asfalten, utan blodvite. Sen som bonus fick hon sopa hela mitt garage... Tänk att det kan vara så skoj att sopa garage. Kände mig tvungen att fotodokumentera händelsen för framtida behov. Vet ju aldrig när jag kan behöva hjälp att sopa där nästa gång.