Äntligen dags för frukost och i samband med det hög tid att fnula ut en absolut vattentät förklaring till hur det kommer sig att en fjärdedels chokladboll och en halv bulle har försvunnit ur mitt skafferi. Är fullt medveten om att jag kommer att ställas till svars för försvinnandet. Tror inte det kommer att finnas någon gehör för förmildrande omständigheter, barnbarnet är hård och kommer att kräva upprättelse. Hoppas bara att straffet blir att göra nya chokladbollar... för fy va gottissugen jag är, redan...

Hm, vet inte om jag ska känna mig smickrad eller... Är det ett ålderstecken när yngre, i alla fall passerat 40, gamla bekanta dyker upp och ber en vara ställföretädande syokonsulent, pga lång livserfarenhet och fler omval i yrkeskarriären? Eller är det bara det att jag är rätt bra på att överföra mina egna ej avslutade/eller ens påbörjade studiedrömmar på andra? Själv valde jag ju om, för vem kan motstå att plugga statsvetenskap och kulturgeografi, även om man inte direkt "blir nått när man blir stor" av såna studier? Ekonomi har ju lixom aldrig varit min grej... har allför mycket Robin Hood i mig. Skulle slutat illa... Och som vanligt googlar jag omkring lite... kanske ändå skulle ta o se mig omkring på vad som finns för en statsvetare/kulturgeograf... eller bara äta frukost och njuta av att ha ännu en ledig dag att göra vad jag vill med?