Hunden är... sur... och nybadad. Klippte lite här o där men han får behålla sin moppfrilla ett tag till, den är ju rätt sött. Omanlig, men söt. Blir kanske en tofs idag oxå. Påskägget, de utan godis, är laddat o klart - felköpta sovkuddarna, dom som jag lovat ut åt svärsonen, likaså. Eller dom ligger inte i ett ägg, även om jag har ett yberstort påskägg, utan i praktisk bäramedsigkasse för stora saker. Börjar blir redo för dagen. Nu ska jag bara göra det där som jag inte orkat göra på flera dagar; dammsuga bort värsta sandtaget innanför dörren. Ingen risk att man halkar i min hall inte... möjligtvis att man slår ikull sig på rullgrus....

Vår - sol - sandade gator och trottoarer - smältvatten - långhårig hund. Har just haft en skarp mental diskussion med hunden om vem som "äger" sängen, dvs min säng, när den är obäddad. Finns egentligen inget att diskutera, den är min, utan undantag, även om jag, som idag, inte följt de vanliga rutinerna och bäddat i direkt anslutning till uppstigning, utan först efter morronpromenaden. Vi krigade, jag vann och nu liggs det på golvet och suras. Han kan till och med andas surt och så suckas det högljutt. Undrar och jag ska muntra upp det hela ytterligare med att föreslå ett bad?

Eller om jag ska gå till skafferiet och införskaffa mig ett påskägg? Men... kan bara inte släppa minnet av... hm... vill inte ens nämna det nu med tanke på alla som köper lösgodis, finns alltså ett skäl till varför jag för tillfället har ett visst motstånd till att köpa lösgodis. Kommer att gå över... men... Tacka vet jag förr, då man, på behörigt avstånd bakom glas, fick stå o peka på vilket lösgodis man ville ha i sin påse. Inga kräksfingar i godiset då inte...