Får lov att erkänna; utan dotter inget pepparkakshus. Men nu har jag ett hus och plockihoplusten här hemma i hemmet är på uppgång. Kan nog bli en julig jul i år i alla fall, med eller utan snö. Julklapparna är, nästan, under kontroll, krubban är inte på plats, men jag vet var den är, pepparkakshuset är som sagt klart, med mycken hjälp av barnbarn och dottern, granen får komma upp nästa vecka och pyntet på ytterdörren hänger där det ska. Jag var visserligen sist i hela trapphuset... men det är inte lätt att hålla takten med grannarna när det gäller julpyssel och 90+damer med lång julvana.

Morgondagens uppdrag består bland annat av att konstruera en släde... i hm.... barbiestorlek, ungefär, till finaste renen som väntar på att få köra ut klappar till alla barnen... tillsammans me tomten, som snart är uppe ur tomtekartongen... å nu verkar det vara dags för mig att gå o sova... trots Star Wars på tv. 

Så är äntligen det fjärde fönstret juligt. När jag pysslade passade på att sjunga med i tvs luciafirande. ... med lilla hunden blev så olycklig att jag gav upp. Här ska hemmapysslas under tystnad.