De va idag de skulle ske, garn skulle inköpas och fas 127 i mitt liv skulle inledas... men... jag hann inte. VILKEN OTUR! Så de får gå ändå, utan garn o virknål, och jag förmodar att de kommer att gå alldeles utmärkt. Så nu sitter jag här o grunnar över hur jag på bästa sätt ska spendera helgen, speciellt med tanke på hur pengarna bränner på lönekontot... alla mina 46 öre. Så det var nog egentligen väldigt bra att jag inte hann in på pysselbutiken. Men det är väl lön igen nån gång här framöver? 

Fick till en halvdag idag och hann med att luncha me kusinbarn innan och inte nog med det, jag fick med mig jobblaxen hem idag oxå, innan jag hämtade barnbarn på förskolan, däremot ångrade jag att jag läst jobbmejlen nyss. Och så dags att andas.... Många jobbtimmar ska skrotas dvs göras om och trafikpengar ska sparas in. O jag som trodde jag var klar me den planeringen. Ska ägna kvällen åt att sura lite och sen samla mig och fundera ut hur jag ska lösa mitt nyaste jobbproblem, fast de blir nog först senare i helgen, mycket senare. 

Blir inte så mycket till fritid när man ska somna halv åtta på kvällarna o knappt vakna i tid dagen efter för att åka till jobb, men ack så skönt de är att sova. Men nu är de inte så alla dagar, hinner faktiskt med lite grejer i alla fall, har tex idag varit nyttig och vattnat både gräs och hund. Att han sen geggade runt i rabatterna gjorde bara att det blev ett schampobad oxå. Några fönster lär jag däremot inte hinna vårtvätta innan midsommar.  

Annars är jag rätt upptagen, i tanken, med att förbereda mig för att lära mig virka. Har ingen plan eller ens garn, bara den mentala bilden av hur kul de skulle kunna vara att kunna virka. Menar, har ju åldern inne nu. 

Helt galet va vissa grannar tvättar mycket... som tex grannen K... eller få se nu, kan de vara så att det är jag som tjuvlånat hans plipp? Hm, mm, så är de nog, för de blir så när man hållt sig undan källartvättandet måååånga veckor. Är så trist och drygt att bära tunga kassar, först ner för trappen, sen över till andra huset. kan alltså vara därför tvätten samlar sig här upp. Kanske?

Skrev nyss ett annat inlägg, som försvann, när min nätverkskoppling försvann?? Hur tusan kan den göra det bara precis på denna sida? Beskrev så målande om hur fint jag är på gång idag. Så där me gott humör, massor me ork och många planer. Roliga planer, såna där som man kan leva på i många dagar efteråt, såna där sociala grejer, som inbegriper andra levade människor oxå och inte bara två databasprogram som jag vanligtvis tillbringar min vakna tid med om dagarna. Men nu vart jag istället sur. Så nu åker jag till tippen. Hoppas att det hjälper att avreagera sig genom att kasta skräpet extra hårt i plåtbaljorna. Kanske kan jag till och med kasta något fel? Naturligvis inget som innebär nån fara för miljön... utan som bara reta personalen? Eller så ska jag kanske käka frukost innan jag åker dit, så jag blir mätt, snäll och mindre sur?

Skulle just skriva ett retstickeinlägg på fb och tråka en kollega. Behövde då en synonym till båtratt - men programmet frågade då bara om jag menade fåntratt. Roder var ordet jag letade efter... men fåntratt va kul. 

Vart tröttare än tröttast när jag slutligen släntrade ut från kontoret, efter att ha tillbringat ännu en dag inomhus för att försöka spara så mycket skattepengar som möjligt åt Borlängeborna, och såg min bil... INPARKERAD! Husvägg - Passat av nyare modell - stor buss och en plantering... Fixa det med en bil som tyskarna glömde ge alla former av teknik som kan underlätta vid tvära svängar, förutom hjul, o ratten, som i såna här tillfällen endast är till prydnad! Det var troligare enklare att vända en av de där båtarna vi va ute med igår än min jäkla bil. Jag var lika röd i nyllet som bilen är röd, och svettig, innan jag tog mig ut mellan rabatten och bussen, utan att krocka in i vare sig den andra bilen, väggen, bussen eller rabatten. Nu ska jag sova... och bara andas, djupa andetag me magen.

Ångbåten Bäsingen tuffar på under mörk himmel, men åskan och spöregnet klarade vi oss nästan precis undan. Eller tror faktiskt inte att att det åskade alls...

Själv åkte jag på de andra båten, den äldsta av dem, Domnarfvet från 1863, med resten av kollegorna, dvs dom som inte åkte på Bäsingen. Och hur avsluta man en dag som inleds med hemmagjord tårta på kontoret, för att sedan fortsätta med en lunch vid Haganäs? Jo, me fika vid Torsångs Café, i spöregn på båten Bäsingen. Resan tillbaka i gamla bussen fick dock ett snörpligt slut, batteritorsk. Så det fick bli linje 19 tillbaka till Borlänge igen. Måste komma ihåg att kolla påstigandestatistiken på linjen. Den lär aldrig varit högre, någonsin, i den tiden, på den linjen - som igår.

Undrar hur jag tänkte när jag nyss klickade och ville gå me i en Virkgrupp på fb? Jag kan ju inte ens virka! Men, jag kan njuta av en blåbärsmuffins. Tacka så mycket, M och G, för dundergoda muffisen och bäst av allt, någon timmes helt vanligt socialt hemmaliv, utanför kontoret. Barnbarnet hoppar och skuttar, P klöv ved och så muffisarna, jäklars så gott. Behövde verkligen ett stopp på vägen hem idag.