Ska man bygga nått på gammal våtmark innebär som jag tidigare berättat en himla massa pålande i backen. Först långa träd o sen långa betongpelare, eller vad man nu ska kalla dom, ska ner. O så blire en massa dunkande för att få ner pryttlarna i backen... och då kan det hända oväntade grejer så som att det plötsligt blir ett veck på golvet inne i huset mellan äldsta delen och den nyare. Just nu känns det rätt bra att ha en mörkt kontorsrum inne i äldsta delen av huset... ska inte gnava om det på ett bra tag. Kanske fram mot jul, när den nyaste delen ska stå klar... om inte hela huset försvunnit ner i backen innan dess...

Men det är långt till jul... och många födelsedagar att fira innan dess, vad nu det hade med det hela att göra? Oavsett hur långt nu är till jul så är jag en kass twittrare och nått affischnamn för flygbolag eller resebolag, de blir jag aldrig. Nionde flygresan sen i maj klarades av i torsdags... och den var precis lika jobbigt som övriga. Räddningen är syrebrist i en "kapuschong"... att jag sen raglar ur planet blek och svettig, de gör inget, för glädjen att befinna sig på marken igen är obeskrivbar. Känner mig dock en smula sugen på sol och värme lite längre fram i vinter...

Så där ja, nu pålas det vid kontoret oxå. Skrivbordet gungar och skärmen svajar. Tur man har fjädrande stol...

Suck... är det inte det ena så är det absolut det andra... antingen gungar kontoret av pålningen vid IKEA-bygget... annars så testar de "fara-o-färde-tutorna"... just nu både och.